Luddes blog

Ch Neliapilan Yksinäinen Susi - Suzi - och hennes husse Harri firade sin sammanlagda 50 års dag med en inofficiell agility tävling i Fiskhamnen i Helsingfors. Vädret var soligt och stämmningen toppen, många hade kommit för att bara umgås, men i själva tävlingen deltog 8 ekipage i nybörjar klassen och 9 ekipage i de mera erfarnas klass. Festföremålet Suzi tog tillställningen med ro, vandrade lös omkring och tiggde till sig diverse godbitar. Harri och Maija hade fixat jättegod mat åt hussarna och mattarna, tusen tack ännu för en jätterolig kväll!

Domare och banbyggare i tävlingen var Kirsi Nousiainen. De mera erfarnas bana var ganska lång (tyckte jag i alla fall), men skojig och lätt att komma ihåg. Ludde gick riktigt duktigt, fick två fel (han sprang förbi ett hinder och såsade bort kepparna) och beslöt sig dessutom före det sista hindret att gå och hälsa på fotograferna vid bankanten. På det näst sista fotot tror jag han har fått syn på Tiia, för att sedan vika av till vänster, varefter det förstås tog en stund för mig att få honom tillbaka till det sista hindret. Först några bilder av klassernas fyra bästa (jag tror Ludde blev femte i vår klass), sedan några bilder av Ludde i den ordningen som hindren kom på banan. Den sista bilden är tagen av Nina Taskila, de övriga av Tiia K.

Nybörjar gruppens fyra första

De fyra första i den mera avancerade gruppen

Och Nina Taskilas bild från det sista hindret:

Ja, rubriken säger allt. Sista agilityträningen för den här våren är förbi, och nu väntar sommarlov. Ludde såsade lite inne i röret, jag vet inte vad han hittade där, och jag glömde banan en gång, vilket ledde till att Ludde sprang runt en stund, men roligt var det. De flesta hundarna var ganska yra, och egentligen var det bara Bella som inte hade konstiga ideer.

Tusen tack för den här vårens träningar till vår lärare Kirsi Nousiainen, som med stålnerver och outröttligt tålamod handlett oss igenom en serie på tio träningsgånger igen. Och lika många tack till Hannele Lindfors och Tuuli Koivumäki för deras utmärkta insatser som hjälphandledare. Det har varit roligt att träna med er!

Ludde vann sitt första certifikat på Kotka internationella hunutställning för domare Francesco Cochetti, Italien. Ludde vann unghundsklassen och placerade sig sedan i Bästa Hanhund som tredje. Dagen började som småmulen med hotande regn, men när afghanerna skulle bedömas sken solen för fullt och det var riktigt hett.

Tikarnas certifikat gick till Luddes agilitykompis Mango (Neliapilan Barokkihelmi): BIR Ingenue Inez De La-F och BIM Neliapilan Kuutamokeikka. Grattis!

Salo alla rasers hundutställning, domare Andreja Novak, SI. Ludde placerade sig andra i unghundsklass med Utmärkt, och Luddes syster Molly (Scented Allabouther), vann tikarnas unghundsklass med Utmärkt, och var ännu med bland de sex bästa i uttagningen för bästa tik. Familjen Salminens andra tik Bella (Tiketei's Cherokee Woman) placerade sig som Bästa Tik-4 och fick reserv certifikat.

Domaren Andreja Novak skrev långa kritiker (Luddes var alldeles fantastiskt fin) och hade ett mycket trevligt handalag med hundarna! Extra bonuspoäng till domaren för det :)

Lördagen den 6.6. hölls den finska afghanföreningen SA-FA:s specialutställning. Som domare fungerade Sammi Willson, Syd-Afrika, men då 130 hundar anmälts till de officiella klasserna och 11 valpar till de inofficiella valpklasserna, flyttades valparna och juniorerna till Säde Hohteri, Finland.

Sammi Willson delade ut Mycket God och God med relativt frikostig hand, varför det kändes mycket trevligt att Ludde belönades med Utmärkt i hanhundarnas unghundsklass. I konkurrensen placerade han sig som fjärde.

För cirka en månad sedan började afghangruppen i Helsingforsregionen med vårens agilityträningar. Det har gått riktigt hyggligt, och Ludde verkar ha glömt bort de slängar av självständighet han hade på hösten. Och jag, jag gör väl framsteg jag med ;)

Senaste söndagen var vädret härligt, och vi fick några härliga bilder från träningen::

Ludde:

Luddes syster Molly:

Vid Lahtis internationella hundutställning bedömdes afghanerna i år av David Allen, Spanien. Ludde var den enda hanhunden i unghundsklassen som belönades med excellent, och han vann därmed också klassen. I Bästa Hanhund placerade han sig dock inte. Gratulationer till Luddes uppfödare Sari, vars Eros, Ch Golddragon They Are Illusions placerade sig BH-4 med reserv-certifikat. På det hela taget var det en mycket trevlig utställningsdag, och som bonus ett härligt väder där ute!

På påskannandag bar det av på utställning till Villmanstrand. Som domare skulle ursprungligen fungera Stelios Makaritis, Grekland men det ändrades senare till Agnes Ganami Kertes, Israel. Jag och Ludde reste med Kati Salminen, som hade med sig Luddes syster Molly (S. Allabouther) och Bella (Tiktei's Cherokee Woman). Med på bilresan hängde också Bellas uppfödare Teijo Tikka.

Väl framme i Villmanstrand möttes vi av en mild chock: utställningsarrangörerna hade beslutat sig för att placera afghanringen utomhus (vilket det nog stod i utställningslapparna att var möjligt, men vilket jag inte hade märkt). Temperaturen låg kring + 4°C, och en svag vind blåste över parkeringsplatsen. Så här kändes det:

Jag hade också klätt mig med tanke på att vara inomhus, och såg inte riktigt ringduglig ut i mina utekläder. Tack Kati för lånet av jacka, den svarta var mycket representativare än den röda jag själv hade! Och Sofia för lånet av skor. Mina Caterpillars var inte gjorda för elegant springande i ringen.

Ludde fick excellent och vann hanhundarnas unghundsklass, men placerade sig inte sedan i Bästa hanhundstävlingen. Luddes bror Chocobo (S. Allieverwanted) placerade sig som tredje i unghundsklassen med Very Good.

Ludde betedde sig väl, även om han igen blev så upphetsad av alla hundar runt om sig att han inte kunde tänka på godbitar, och uppvärmning och sista sekunden träningen blev därför lite haltande. I ringen sprang han mycket väl under den individuella bedömningen, och gruppspringandet gick bättre, det var inte mera galopp han ville ta, utan en rasande trav, som jag hade svårt att hänga med i. Bara vi får mera kontroll på traven blir den nog riktigt bra.

Luddes kritik var till alla delar utmärkt, domaren hade inget att anmärka på.

Jag visade också Molly i tikarnas unghundsklass. Molly var först helt förskräckt när jag tog ut henne, och vi fick träna en hel del före ringen för att hon skulle "lossna" och vilja visa sig. Fortfarande kröp hon lite ihop när jag skulle ställa upp henne, men springande gick jättebra, hon var öppen och väldigt glad, viftade på svansen och visade sig! Molly fich Very Good och blev andra i tikarnas unghundsklass.

Alla bilder Lauri Kuikka. Tack för dem!

Sari Laaksos kennelnamnsansökan har godkänts! Från och med nu kommer alla hennes valpar att registreras med prefixet SCENTED, och även A-kullens valpar kommer att få använda kennelnamnet i oficiella sammanhang, bara FKK har godkänt ansökan.

Veckoslutet den 10-11 januari tillbringade jag och Ludde på hundcentret Lily's i Helsingfors, där Gerard O'Shea höll handlerkurser. Jag deltog som åhörare i nybörjarkursen för att hjälpa några vänner med tolkning, och tillsammans med Ludde i fortsättningskursen.

Till fortsättningskursen var 22 hundekipage anmälda, gruppen var bra och väldigt jämn.Alla kunde grundbegreppen, vilket ledde till intensiv träning under både lördag och söndag, och att vi mot slutet hade tid både för en övning i hundbyte och för en tävling som gick ut på att snabbt ställa upp hunden alternativt till vänster och till höger (tiden man fick var 10, 8, 5 och 3 sekunder...), och den som inte hann få hunden bra inom utsatt tid föll ut. I tävlingen klarade vi oss genom de fyra första omgångarna, men föll ut efter två omgångar till, så att vi var bland de sex snabbaste. Gruppens jämnhet och goda anda kom speciellt fram här, för det kändes inte överhuvudtaget stressande eller nervöst, utan bara kul att tävla.

Gerard demonstrerar

Vi övar "free standing"

Gerard redo att visa hur jag skall lugna ner Ludde så han inte bara rusar på

En lite annorlunda hundstorlek

Tack för alla bilder till Jari Fält, som tog fantastiska mängder med bilder under hela söndagens kurs!

Och tack igen till Gerard, den outsinliga källan till idéer för hur olika problem gällande visande av hunden skall lösas, och ständigt lika inspirerande i sina demonstrationer av hur man skall bete sig med hunden.

Så var det en jul till, och Luddes andra. Saldot för Luddes del är en stulen och tuggad halmprydnad från granen, tre försök att stjäla garndomherrar från granen, och en söndertuggad tomte. Luddes byte från presentsäcken omfattade ett torkat grisöra, en mjuk grisleksak med ordentligt grymtljud och en Kong Wubba med pipljud. Allting utföll till hans belåtenhet. Papparkakor har han också försökt stjäla, men annars hållit sig på avstånd från julmaten.

Här kommer några bilder jag tog för ca en vecka sedan. Vädret har varit ganska dåligt, och ljussättningenär inte perfekt. Ludde hade ett nytt halsband, med en tofs som jag hade fäst på fel ställe i halsbandet, med resultatet att han fick den i munnen. På hans min ser man att ha tyckte det var kul att busa med tofsen, och antagligen misstänkte han att matte inte var helt förtjust...

De flesta bilderna såg ut så här pga för lånsam slutartid:

men en del var sakligare:

Tofsen:

Första man till mammas godis vinner...

Första omgången av pepparkakebakning idag:

Orsaken till att jag nu redan körde igång pepparkaksbaket är att bonsaiföreningens lillajulsmöte hålls på lördag, och jag har traditionellt bakat bonsaiformade pepparkakor till deltagana. Men det går inte åt en hel deg, så på resten av degen testade jag våra två nya pepparkaksformer för i år, afghanen och och hundbenet.

Uff vad tiden gått... Vädret har igen varit ganska grått och trist, varför det inte blivit många bilder tagna. Här är i alla fall några tagna för ett par veckor sedan, Ludde 15 månader.

Luddes päls är fortfarande väldigt lättskött, det bildas inte just några trasslor i den alls. Han har nu på kvällarna använt en reflexmössa, som lett till att han får små trasslor vid tinningarna, och under tubigriprören han har för att inte tasshåren skall vara fulla med sand bildas det också början till trasslor. De här räcker det att man borstar igenom och de försvinner, och de ökar genomborstningstiden med några minuter högst. De klassiska ställena, bakom öronen, armhålorna, mellan bakbenen, inga trasslor alls! Det flyger en hel del hår omkring när jag torkar honom, och det fastnar i borsten en liten mängd, men det verkar som om alla lösa hår skulle komma bort i samband med borstningen, och inte bli kvar i pälsen och ställa till med oreda. Luddes mamma Chica lär också skall ha haft en mycket lättskött päls som ung, så Ludde verkar nu vara mammas pojke på den här punkten, fast han i övrigt ser mera ut som pappa Tack.

Agility är någonting Ludde verkligen njuter av, och det gör det så otroligt roligt att träna. I dag tränade vi käpparna med klicker, och snabbt plockade Ludde upp iden med det hela. Tack till Tuuli Koivumäki för god handledning! Röret (tunneln) går riktigt bra fast man ger det en liten böj, och A-hindret går i flygande fläng. Här måste vi börja sätta ner tid på kontaktytan, att komma över hindret är inget problem mera. Ringen som Ludde förra gången försökte gina genom hörnen for han nu igenom som om han aldrig skulle ha annat än gått rakt igenom. Bommen däremot är lite spukig när man är högst uppe. Att gå upp och gå ner går lysande dock, så jag tror inte att det kommer att bli ett problem bara vi tar det sakta.

I juni var jag och Ludde och hälsade på Kati och Molly (AllAboutHer) och Bella (Tiktei's Cherokee Woman) i Lojo. Som avslutning på besöket körde vi till Lohjo hundinhägnad, var hundarna släppte löst totalt. Det ser ut som om man kan öva agilityhopp (längdhopp) helt utan hinder bara man är tillräckligt många aktiva hundar tillsammans!
Alla bilderna är tagna av Katis pappa Antti Vilkki.