Mikael, jag och John tog en promenad med hundarna i underbart vinterväder. Solen sken, det var -13 °C och snön som fallit under natten underbart fluffig. Hundarna var på dunderfint humör, och det var bus hela tiden :)
Här ett litet smakprov på bilderna Mikael tog.
Micke lurar på Ludde:
Ropade någon Micke?
King of the hill
Mickes syster Jazz, Yhazin Flashy Looking Lady, söker ett nytt hem. Jazz är en mjuk och följsam tjej med skinn på näsan, välkonstruerad med dröj i steget, ljus golden med svart mask. Är du intresserad, kontakta Mickes uppfödare Liza Lopez, tel. +358-46-42 - 22 55 53 eller epost yhazin@hotmail.com . Jazz befinner sig nu hos Liza i Skåne.
Uppdatering: Både Jazz och brorsan Sebastian har hittat nya hem! Ännu söker brorsan Justin ett eget hem.
Jazz i täten före syskonen
Mickes syster Emily har sprungit bort sig. Hon bröt sig genom staketet tillsammans med sina två bröder i förgår, bröderna hittades dock eftr ett par timmar. Emily har nu varit borta i över två dygn, och det är full vinter med -10 ° om natten i Hyllinge trakten där hon bor. Många människor söker efter henne både med bil och gåendes med hundar med. Håll tummarna att Emily hittas snart! Och en stor kram och massor med styrka till Liza, Emilys ägare och uppfödare.
Emily, 7,5 månader
Några bilder från hundparken i början av februari. Vädret var murrigt och telefonbildernas kvalitet därefter.
SA-FA:s aktivitetsutskott ordnade igen en gemensam rastningsdag i Luuk hundpark på vändagen. På plats var i år 23 afghaner med hussar och mattar. De tre sista bilderna är av Micke och Peppi, Pices Golden Grace, som är ca ett halvt år äldre än Micke. De fann varandra en stund före vi skulle fara, och hade såå kul. Tack till John som tog bilderna!
På fredagen besökte vi Lohjoborna för att inspektera Luddes systerdotter Fanny (Scented Babe Didrikson). Fanny är efter Scented Allabouther och Star 'T Cutting Trax of Jhanzi, och flyttade för en månad sedan från Tammerfors med mamma Molly hem.
Till sin natur är Fanny en mycket modig och tuff tjej. Micke var fullständigt i sit esse över att ha hittat en filur som orkade busas och brottas lika mycket som han. Junioravdelning höll på i några timmar, varefter de båda var totalt borta, Fanny rörde inte ett morrhår, och Micke slocknade direkt i fåtöljen. I bilen hem var det också två mycket tysta pojkar, och Mickes sovande fortsatte hem till klockan nio på kvällen.
Fanny har en facinerande blå färg, mörkgråa höga strumpor på alla ben, ljusta, nästan silvervita strån på sidorna och mörkare grå sadelhår. Det skall bli kul att se hur hennes färg blir när de långa håren växer ut.
Här hälsar Ludde på sin systerdotter (och Micke inleder ett snömullvadsprojekt i bakgrunden):
Edit: Pilotti har hittat ett eget hem, och har flyttat till sin nya familj. Lycka till i livet Pilotti!
----------
Tuohi-Tikan Pilotti, 5 månader, söker ännu ett eget hem. Pilotti är golden med svart mask, en lugn och sympatisk grabb med mycket lovande utseende efter Int ch Neliapilan Hei Melennetään och under Tuohi-Tikan Karamelli. Är du intresserad, kontakta Pilottis uppfödare Pirkko Konttinen, tel. 2975117 eller tuohitikan@hotmail.com.
Bakom Pilotti syns hans syster Patina.
Pilottis pappa Hei Melennetään har en kull från förut, i kennel Pices, som redan har börjat visa framtassarna på utställningar. För Karamelli är detta den första kullen, men Karamellis halvbror Tuohi-Tikan Teikkari är pappa till F-kullen i kennel Yhazin, varifrån våran Micke kommer.
Våren har varit mycket jäktig av många anledningar här hos oss, och jag har helt blivit efter med att uppdatera bloggen. En snabb genomgång av vårens utställningar följer här.
Ludde har deltagit i två utställningar under mars månad. Den första var i St Karins den 6.3.2010, och som domare fungerade Christian Magré, Frankrike. Ludde fick en slät Utmärkt, utan att placera sig i öppna klassen alls.
21.3.2010 bedömde Göran Bodegård, Sverige, afghanerna i Tammerfors. Bodegård delade ut en hel del röda och blåa band, Ludde fick dock som den ena av två i hanhundarnas öppna Utmärkt, men placerade sig inte i BH-ringen.
Ludde i Tammerfors
Till sommaren är det meningen att vi skall gå aktivare på utställningar igen. Ludde skadade sin ena tass på en glasbit i slutet av april, och hamnade på tvångsvila medan den läkte, med följden att konditionen blev lidande. Och därför har jag inte velat anmäla honom till någon utställning före han var helt i skick igen.
Afghanernas agilitygrupp drog igång igen i april. Nu deltar både Ludde och Micke, Ludde i grundgruppen (då hans kondition inte pga av tasskadan var bra ville jag inte att han skulle delta i den avancerade gruppen med dess långa och svåra banor) och Micke i nybörjargruppen. Ludde är helt salig över att igen få hoppa och springa. Och Micke verkar tycka det är riktigt roligt han med. Här följer några bilder Sofia har tagit av pojkarna.
Micke debuterade i officiella klasserna med att vinna juniorklassen med Mycket God under Maret Kärdi från Estland. Domaren ansåg Micke vara en mycket lovande unghund, men ännu med valpiga rörelser och i ett något högbent utvecklingsskede. Micke betedde sig mycket väl, stod som ett ljus och var allmänt duktig. Sist i den långa bedömningen stod det också "Väl visad". Sanningen är nog att det berömmet mest hör till Micke som gjorde allt så som jag bad honom, och visade sin allra mest tålmodiga sida. Duktig pojke :)
Efter utställningen åkte vi tillsammans med Arja och Alf och Karoliina och Jaakko och Jadore till en närbelägen sandgrop där hundarna fick springa löst av koppla av efter utställningen. Alf och Jadore är bra hanhundar, och det gjorde nog gott för Micke att få brassa med vuxna hanar utan att alltid ha Ludde som förkläde med sig.
Alf, Jadore och Micke
Kapplöpningsträningssäsongen har nu inletts också på Domargårdsbanan. Micke och Ludde sprang i går två korta löp per man, och båda startade från öppen startbox som om de inte hade gjort något annat i livet. Nästa vecka provar vi på att sätta gallret ner.
Båda pojkarna darrade av iver att få fara iväg, startade direkt, jagade för fullt och dödade "haren" tills jag var rädd att den skulle gå i bitar på riktigt. Ludde hade som vanligt joddlat en hel del före, alla andra hundar måste tydligen få veta att här kommer en verklig jägare :) Micke var kolugn till vi började värma upp honom med att gå i närheten av startboxarna, varefter han blev helt galen och bara skulle iväg.
Vårens kapplöpningspremiär skedde de facto redan i mitten av maj på Kauppis bana i Tammerfors. Båda pojkarna startade brevid startboxen och sprang en långsida, riktigt duktig.
Lördagen den 12 juni gick årets version av afghanernas specialutställning av stapeln. Pat Latimer från Storbritannien dömde alla afganer utom juniorerna, valparna och veteranerna. Vädret var eländigt, på morgonen regnade det, på dagen blåste det upp till storm, som rev sönder tält och lyfte dem från marken.
I öppen klass deltog 24 hanhundar. Ludde placerade sig som andra i klassen, efter en sjuårig hund från Norge, Shake Down At Night, som senare även blev BIS. I slutspelet var Ludde sjätte bästa hanhund av 59, dock utan varken cert eller reservcert. Men vackert så. Jag är dessutom mycket nöjd över hur Ludde uppförde sig och rörde sig, han är ju som känt inte alls förtjust i dåligt väder, men ändå rörde han sig bättre än jag tror han någonsin gjort. De prasslande tältdukarna i vinden störde lite hans koncentration när han stod stilla, men även det gick riktigt hyggligt. Här några bilder, alla tagna av Hearthill/Soile Perjus.
Samma lördag som Sverige firade kungligt bröllop tillbringade vi dagen på Kotka internationella hundutställning. Mormor hade beslutat sig för att titta på bröllop framom hundar, så Mikael ställde upp som hjälp och kusk. Tack älskling!
Domare för afghanerna var Robert Paust, USA. I Mickes klass deltog tre hundar, varav två, och en av dem Micke, fick Utmärkt. Micke blev sedan andra i klassen. I Luddes klass var sex hanhundar på plats, segern gick till Jacosta Flight Of The Phoenix, och Ludde blev tredje med Utmärkt. Båda pojkarna fick bra kritiker, där jag håller med om nästan allting :) Ett speciellt tack till Wilhelmiina von Wright, som gav en hjälpande hand i Bästa Hanhunds ringen och visade Micke.
BIR idag var Scaramis Relax And Do It och BIM Scaramis Lemon Light. Grattis till ägare, uppfödare och handlers!
Årets version av Karis trevliga sommarutställning gick av stapeln i stekande solsken och hetta söndagen den 11.7.2010. Ett stort plus och tack till de alltid lika glad och trevliga (och svenskspråkiga :)) arrangerörena i Karis! Afghanerna bedömdes i år av Säde Hohteri.
Micke placerade sig i juniorklassen som tredje med MG. Hettan verkade inte bekomma honom allt för mycket i ringen, även om han nog inte hade det alltför trevligt i buren. Han var mycket trött när vi kom hem, och har sovit det mesta av dagen.
Några bilder från dagens utställning, den första har Sofia tagit, den andra Antti Vilkki.
Ludde deltog i Helsingfors vinthundsklubbs specialutställning på sin treårsdag. Som domare fungerade Iveta Vojtekova från Slovenien. Domaren använde hela skalan av bedömningar, varför det var mycket trevligt när Ludde fick Utmärkt och placerade sig som andra i öppen klass. Någon placering i BH blev det dessvärre inte. Dagen var otroligt het och varm, men Ludde orkade fint, och visade sig alldeles förträffligt.
Foto Marika Leppänen.
Eftersom Sofia fortfarande är med syster Hanna och pappa Mikael i Stockholm, fick jag hemmavarande sonen John (också Björn är i Sverige med sina kompisar) övertalad att komma med och kolla in kapplöpningsträningarna idag (med baktanken att få hjälp att hålla den ena har-galna hunden nog också). John fann det dock helt okay att titta på när hundarna sprang, även om väntandet var lite trist. Tack John, du var till stor hjälp!
Ludde konstrade lite med att gå in i startboxen, men for sedan iväg med god fart när han väl var inne. Han sprang hela varvet runt (360 m?), stannade och dödade haren med full intensitet. Bara vi får ordning på startboxstrulet så kommer han att vara färdig för sina provlöpningar! Det glädjer mig alldeles kolossalt, för eftersom Ludde var så ointresserad av att springa när han var ett år, trodde jag att han aldrig skulle ha någon som helst framtid som kapplöpningsafghan.
Mickes löpning var spännande, för senast han sprang efter motorluren började han när han sprungit klart och dödat luren fjamsa runt och ville inte bli fasttagen. Även Micke sprang nu hela varvet runt, och fick av Mape och Ilkka som drog träningarna beröm både för sin iver och drive, och sin löpstil. Han stannade och dödade luren för fullt, men lät mig sedan ta fast honom utan några som helst problem. Vi blev ännu lite och leka med luren och Micke var helt salig. På vägen ut från banan var han ännu på väg in i startboxen på nytt (han hade startat från öppen box första gången), kanske han tyckte att han skulle ta ett varv till? Duktiga lilla Micke!
I slutet av juli fick vår hundflock tillökning, då Mickes bror Justin anlände från Sverige. Justin har bott hos uppfödaren Liza, och då han inte ännu hittat ett eget hem beslöt vi att han får flytta in hos oss. Hemresan från Skåne gick först med bil, sedan tåg, och till sist båt. Justin tog såväl de olika färdmedlen som människomassorna på tågstationen och båtterminalen med yttersta ro. Hemma möttes han av Micke och Ludde, som nästan direkt välkommnade nykomlingen. Nu, två veckor senare, är det som om Justin alltid skulle ha bott här. Ludde är flockens odiskutable ledare, och Micke är lycklig över att ha en jämnårig kamrat att härja runt med.
Justins officiella namn är Yhazin Finders Keepers.
FI CH Scented Allmylife
Ludde erhöll idag sitt tredje och sista certifikat för sitt finska utställningschampionat! Ett stort tack till domarna Francesco Cochetti, Peter Harsanyi och Martin Baskaran, som alla tilldelat Ludde certifikat! Och det alldra största tacket till Sari Laakso för vår alldra underbaraste Ludde! Tack för att du hade förtroendet att den där oktoberdagen släppa iväg Ludde med mig och Mikael :) Och ett jättegrattis till dig Sari, din första Scented champion har sett dagsljuset! Må han få många efterföljare!
Nya bilder tagna av Ludde 29.8.2010:
Några bilder av Micke, 15 månader gammal.
På kapplöpningsfronten goda nyheter: Ludde klarade det tredje och sista provkapplöpningsloppet, så nu kan vi ansöka om kapplöningslicens för honom.
För att få ansöka om licens måste hunden alltså klara ett sololopp (valfri längd), och två grupplopp varav det ena måste vara 480m. I grupploppen skall provhunden springa tillsammans med två andra hundar i full tävlingsmundering, medhundarna har bara munkorg. I det sista grupploppet provocerade den ena medhunden Ludde hela målsträckan, men Ludde inte så mycket som svängde ett morrhårr. Han har helt tydligt nerver! Nu hinner han träna två gånger utan munkorg ännu innan det är planerat att han deltar i en lure coursing tävling i slutet av september och en kapplöpningstävling i början av oktober.
Micke visade också framtassarna på måndagens träningar. Han klockades för första gången på 350m, och den inofficiella tiden var 30,0s. Det här är en sträcka som afghaner sällan löper på kapplöpning, men banrekordet på just den här banan är 30,9s, så vi är mycket nöjda med grabbens fart.
Sofia har hela den här sommaren och hösten med få undantag skött Mickes banträning själv, och jag tror de kommer att bli ett bra team!
I dag kom Luddes kapplöpningslicens i posten! Oh vad jag är stolt över min pojke!
Ludde är dessutom den första Scented afghanen som erhållit kapplöpningslicens! Vi håller tummarna för att han skall få många efterföljare :)
När Ludde var ett år var han mycket lamt intresserad av kapplöpningsträningar. Han sprang nog efter vilt byte, men den vita trasan på banan var ganska ointressant, och han tittade på mig med en min av du skämtar, skall jag springa efter den där? Jag hade för planer att ta honom sommaren 2009 till träningar, men med valpen Micke i huset blev de aldrig av, och något prov på Luddes lure intresse fick vi aldrig. Micke valde jag också långt utgående från att få en hund som skulle springa, han var en av de tre valparna som visade tydliga jaktinstinkter redan som 8 veckor gammal, han var livlig till temperamentet, och sirlig till byggnaden. Med Micke började vi sedan stärka jaktivern med kamplekar om ett kaninskinn (äkta obehandlat). Och kan man tänka sig, detta fick den inre jägaren i Ludde att vakna till. Först blev han som galen av att se Micke dra och slita i skinnet han jagat i kapp, sedan när han själv fick pröva att småjaga och få fatt skinnet drog och slet han i det som om han aldrig skulle ha haft någon annan tanke i sitt huvud.
Från kaninskinnet avancerade han till vita trasor, och när kapplöpningsträningarna började på Domargård på sommaren sprang han mycket duktigt först efter den handdragna luren, och sedan efter den maskindragna luren. Sakta började jag nära ett hopp att kanske, kanske är provloppen inte helt uteslutna. Och så gick det, tre provlopp, tre olika domare, alla lopp godkända på första, trots en hel del störmoment under grupploppen.
På måndagens träningar den här veckan sprang Ludde utan munkorg, och glädjen över att få riktigt hänge sig till att döda luren var ofantlig!
Micke fortsätter att visa framtassarna när det gäller att springa :) På måndagsträningarna sprang han 350m på tiden 30,2s vilket är långsammare än hans eget rekord, men ändå 0,7s under banrekordet.
Några bilder tagna idag av Justin, ålder snart 16 månader. Vädret var dåligt och bildkvaliteten därefter.
Ludde deltog i sitt livs första lure coursing tävlingar på lördagen för en vecka sedan. Vädret var härligt, det blev tom riktigt varmt på dagen. Banan gick över en kuperad, skördad åker, med en skogsö i mitten. Båda banorna var ca 800 m långa, och definierades av "de som vet något" som krävande.
Sammanlagt 16 afghaner deltog i den öppna klassen, samt 2 veteraner. I första heatet fick Ludde till par Sheralji B Witched Miss, eller Tiuhti till vardags. Tiuhti var genom hela banan lite snabbare, och kammade också i slutändan hem ca tio poäng mera än Ludde. Ludde fick 231 poäng, vilket gav honom en fjärde plats före finalen.
I finalen tävlade Ludde mot Pices Golden Gambler, eller Gayson. Ingendera pojkarna hade tid att kommentera den andras utseende, eller vad de nu högljutt brukar meddela varandra när de ses, utan det var nog bara haren de hade i tankarna. Ludde ledde till halva banan, då en kurva gick helt för brett för honom, varvid Gayson gick förbi. Ludde fick 200 poäng jämt, och slutade på en femte plats.
Ludde själv ansåg nog att han skulle ha kunnat ta en tredje runda på banan, han meddelade sig mycket klart med ylanden och dragande mot startplatsen.
Aldeles underbara bilder av Ludde (och alla andra hundar som under veckoslutet startade) har Irene Vinha tagit. Här är några av de alldra bästa. Observera hur Ludde ylar vid finalstarten! Det hade hörts ända till ingången till banan!
Starten med Tiuhti. Bild och copyright Irene Vinha.
Bild och copyright Irene Vinha.
Bild och copyright Irene Vinha.
Ludde och Gayson startar i finalen. Bild och copyright Irene Vinha.
Ludde ylar :) Bild och copyright Irene Vinha.
Bild och copyright Irene Vinha.
Bild och copyright Irene Vinha.
Ludde debuterade i kapplöpningssamanhang jämt en vecka efter LC Debuten. I Luddes start på 480 m var fyra snabbtassade damer anmälda, och jag hade redan inskrivit femte platsen åt Ludde. Ludde förvånade dock mig med att springa förbi Aino, och lämnade henne på femte plats. Aino och Siiri (Devenish) hade haft något sökande av löplinjer, kanske Aino därför inte riktigt ville? Snabbare än 43 s springer hon nog (Aino är förresten Mickes och Justins halvsyster). I alla fall, fjärde av fem är ett riktigt nätt resultat för vår debutant. Om allt går väl borde nästa säsong börja med en avgjort bättre baskondition än den här, och med mera erfarenhet av att löpa på banan kan Ludde kanske korta av sin tid 42, 44 s med åtminstone en sekund. Men det får vi se nästa år!
480m
1. Kirman Tahira 37, 22 s
2. Kirman Sayanda 40, 22 s
3. Khaos Devenish 40, 52 s
4. Scented Allmylife 42, 66 s
5. Yhazin Storm Over Kilimanjaro 43, 02 s
Tre afghaner sprang också den kortare sträckan 350 m. Den här sträckan brukar inte springas av afghaner, och det gamla banrekordet var 30,9 s. Jag var mycket intresserad av hur de här tre skulle klara sträckan, det här är ju den enda sträckan Micke har klockats för, 30, 0 s och 30, 2 s. Sherry, en snabb tik som dock börjar närma sig veteranålder vann idag med det nya banrekordet 29, 93 s. Så Mickes tid är inte alls tokigt av en 15 månaders unghund utan så mycket erfarenhet, och med en fysik som inte ännu är fullt utveckald!
350m
1. Nabila's Jet Set Queen 29, 93 s RE
2. Hashirin's Jadore 32, 66 s
3. Neliapilan Wesihiisi 32, 68 s
Grattis till alla som sprang rent och fint och speciellt till vinnarna Pinja och Sherry!
Och sist men inte minst, Justin och Micke var med som publik, och Justin visade klart intresse för luren! Första gången som han blev helt vild av att titta på, och det var utan tvekan luren han följde med blicken, inte hundarna som kom efter! Yes, kanske jag måste ansöka om en LC licens till honom med!
Jaakko Stenroos forograferade vid kapplöpningstävlingarna den 2.10.2010 i Domargård. Ludde är den cremefärgade hunden.
Några bilder av Micke från höstens agility. Ludde är i fortsättningsgruppen, och det var för mörkt för att få några bra bilder när det var hans tur.
Veckoslutet 11-12.12.2010 ordnades dubbel int. utställning i mässhallen i Helsingfors. Justin och Mickes uppfödare Liza skulle komma till utställningen, varför jag hade anmält både Justin och Micke till båda dagarna.
Micke och Wilma på lördagen. Foto Anu Järvinen.
På lördagen befömdes afghanerna av Gabriela Veiga från Portugal. Både Micke och Justin fick Utmärkt (excellent), Micke placerade sig som andra i den stora unghundsklassen, och Justin som sjätte.
På söndagen bedömdes afghanerna av Raisa Savander. Micke fick Utmärkt, vann unghundsklassen och slutade som Bästa Hane - 4 med reserv-certifikat! Justin fick nu Mycket God och placerade sig som tredje av fem unghanhundar. Sammanlagt deltog 20 hanhundar.
Micke visades båda dagarna av Wilhelmiina von Wright, som gjorde ett kanonjobb med Micke! Tack ännu Wilma för hjälpen!
Veigas bedömningar var genomgående bra, Justin önskade hon att skulle ha rört sig mera elegant i ringen (han var "sömnig").
Raisa Savanders bedömning av Justin var också utmärkt, men hon kommenterade över den löshet och instabilitet Justin har i armbågar och hasor - fullständigt korrekt enligt mig med. Hon sade vid placerandet av hundarna att Justins enda fel än ungdom, och att det är tack och lov något som går över. Tack för det Raisa!
Raisa Savanders bedömning av Micke var så underbar att den måste publiceras i sin helhet:
Erittäin viehettävä 18 kk. Hyvin mielyttävä pää. Hyvät silmät. Purenta ok. Todella hyvä alaleuka. Hyvä niska ja kaula. Hyvä etuosa. Oikea muoto rintakehässä. Vahva selkä. Hyvä lanne ja lantio. Kauniisti kulmautuneet takaraajat. Hyvät käpälät ja häntä. Ihana satulakarva. Liikkuu mukavasti kaikilta osin.
En mycket tilltalande 18 månders hund. Mycket tilltalande huvud. Bra ögon. Bettet ok. Verkligen bra underkäke. Bra hals och nacke. Bra front. Rätt form i bröstkorgen. Stark rygg. Bra länd och kors. Vackert vinklade bakben. Bra tassar och svans. Underbart sadelhår. Rör sig trevligt på alla sett.
Nästan värd att rama in ;)